Framme!

19.46, onsdagen den 4:e oktober i nådens år 2016. Mörkret har lagt sig över Örnvik och jag ser uppskattningsvis tio meter utanför fönstret. Även om jag inte ser fjällen så vet jag att dom sluter sig runt sjön och att den lappländska natten är så tyst som bara en lappländsk natt kan vara.

Det är ungefär två dygn sedan som jag kom till Örnvik. Jag har gjort mig hemmastadd, installerat TV´n, TV-spel, medie-program, vikt kläder, ställt undan resväskor och hunnit vara ute på Tjeggelvas en sväng. Anledningarna hade kunnat vara muntrare, men det är något med den där sjön som får mig att känna ett visst lugn. Att sakta åka längs med stranden och betrakta de massiva klipporna som tycks störta rakt ner i sjön skapar ett slags band till naturen som jag inte vart med om tidigare.

Folk har kallat mig galen, men folk har även hyllat mitt val. Jag antar att det beror på vem man frågar och vad de har för tankar om mig, men hittills har jag inte haft en sekunds ånger. Med handen på hjärtat var det lite vemodigt att sätta sig i bilen, men i samma ögonblick som jag såg Göteborg i backspegeln var jag övertygad om att det var rätt val. Jag hoppas att den känslan håller i sig i sju månader.

2 tankar om “Framme!

  1. Göteborg, och Västerås också för den delen, finns kvar.
    Blir det alltför tyst där upp så är du välkommen – när som helst.
    Älskar dig
    Kram

    • Tack för inbjudan, det är alltid skönt att höra. Tror att risken är att det, stundvis, blir för skränigt istället för för lugnt. Vi får se vad som händer. Älskar dig med!

      Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

6 + 4 =