Polly

Petter och jag, vi är goda vänner

Fastän mycket olika

Vi tycker om, olika saker

Petter är hjulbent, jag är kobent

Petter promenerar, jag kör bil

Petter är spinkig, jag är välbyggd

Men… en… sak har vi nog gemensamt

Polly!

Är du född på 80-talet eller tidigare så är chansen stor att du kommer ihåg den här reklamen och musikslingan som den kom med. Det som fick Polly-reklamen att sticka ut från mängden var inte att den hade ett bra manus, att den var välregisserad eller att den var speciellt rolig. Låten som spelas varken rimmar eller känns vidare taktmässig, men den sätter sig på hjärnan och budskapet går fram. Genialt.

Jag tänkte på den när vi promenerade längs Skellefteälven igår. Det blev en promenad på 12 kilometer fast det kändes inte alls så långt. Solen stod lågt på himlen och vinden hade mojnat efter några dagars hård blåst, och i fjällen var det stundvis storm. Älven låg nästan helt stilla och om jag inte visste att det var rinnande vatten så hade jag kunnat svära på att vi promenerade runt en sjö.

En ö i Skellefteälven

Det sägs att det är lättare att umgås med personer som har likadana intressen, men jag känner att jag måste opponera mig mot det påståendet. Givetvis kan det vara lättare att hitta gemensamma aktiviteter ifall man har liknande intressen, men det är inget måste för att ha en trevlig tid – tvärtom finns det de som hävdar att olikheter är bättre för ett meningsutbyte. Jag undrar om politiker kommer att acceptera det tänkandet istället för att bara försöka överglänsa varandra. När senast hörde du en politisk motståndare säga ”Jag ser att du har en poäng här som jag inte har tänkt på. Låt mig reflektera över det du sagt och återkomma i frågan” senast? Nä, jag tänkte väl det.